Kamilla och Helene om böcker

Så har jag då äntligen läst ut den, boken som jag trodde skulle vara så bra men som har tagit mig en evighet att ta mig igenom. Mest för att den inte varit tillräckligt fängslande för att få mig att låta bli att låna och köpa andra böcker som jag läst parallellt med denna.

Stories we could tell handlar om sex, love, drugs and rock’n'roll. Större delen av boken (eller om det var hela?) utspelar sig kvällen och natten den 16:e augusti 1977. Elvis har precis dött men de tre unga vännerna i boken har annat att fundera på. De tre killarna jobbar tillsammans på en tidning som skriver om musik.

Terry har precis kommit tillbaka från Berlin, där han har hängt med rockstjärnan Dag Wood. Han är glad åt att få träffa sin flickvän Misty igen, men även Dag Wood visar sig bli glad över att få träffa Misty… Ray kommer att få sparken från tidningen, om han inte lyckas få till en intervju med John Lennon som sägs vara i stan. Leon måste försöka hålla sig undan från det våldsamma gänget Degenham Dogs, som ogillar att han skrivit så dåliga recensioner. Och så knarkar de. Och blir kära. Och har sex.

Det känns som att mycket i boken är taget ur Tony Parsons liv. Parsons jobbade själv som musikjournalist under sjuttiotalet. Sin första bok släppte han 1999, den alldeles underbara boken Man and boy (förmodligen även den grundad på hans egna erfarenheter).

Mitt tips: läs Man and boy. Läs sedan också fortsättningen Man and wife, men förvänta dig inte att den ska vara lika bra. Läs också One for my baby, men förvänta dig inte att den ska vara av samma stil som de två andra böckerna. Det tog mig ett tag av läsning i den boken innan jag insåg hur bra den faktiskt var.

Böckerna The family way (som jag ärligt talat inte riktigt minns vad den handlade om, men som jag inte tyckte var jättebra) och Stories we could tell kan du hoppa över. Det finns en bok med samlade Tony Parsons-krönikor som heter I huvudet på Tony Parsons. Den har jag inte lyckats ta mig igenom än heller, jag är inte jätteintresserad av det han skrivit krönikor om…

För mig är frågan: ska jag försöka mig på att läsa även My favourite wife, som släpps nästa år, eller ska jag bara vara nöjd med att jag läst den alldeles utmärkta Man and boy? Kommer det att fortsätta gå utför, eller vänder det nu? Titeln är ju i alla fall ganska lovande…

Kamilla 

Häromdagen köpte jag av misstag en bok som jag redan har läst. Det beror mest på att jag alltid glömmer bort handlingen i  en bok när jag lagt den ifrån mig. Det är därför en blogg som den här är så bra. Det beror också på att jag är svag för en viss typ av story.

Det är de här små historierna där äldre man blir passionerat kär i yngre flicka, och just nu kommer jag inte på några fler, men så är det. Varianten olycklig kärlek på grund av att de två personerna som fattat tycke för varandra är väldigt olika eller olämpliga tillsammans, fångar mig också. Ett exempel på det är Katarina von Bredows Syskonkärlek. Det går bra att tyst för sig själv analysera detta.

Nattgästens två huvudpersoner är både väldigt olika gamla och särskilt olämpliga för varandra. Jack är amerikansk soldat och Polly är brittisk fredsaktivist. Efter en passionerad kärlekssommar reser han vidare och lämnar en förkrossad sjuttonåring bakom sig. 16 år och tre månader senare dyker han upp i hennes lägenhet, oanmäld, mitt i natten. Här vill jag ha passion, glatt återseende och vad har hänt sen senast-dialog. Istället får jag ett kantigt samtal som ska beskriva hur deras ständiga kärleksgräl från förr bara fortsätter. Tröttsamt. Parallellt med historien om dessa två finns en ung mans olycklig, osunda kärlek för Polly. Han bevakar henne och förföljer henne.

Några korta inslag från mjölkbudet i lägenheten under Polly får läsaren att ana att nattens dimensioner är fler än vi först tror, och som vanligt i omöjliga kärlekshistorier så slutar boken inte lyckligt alls. Och kärleksromantiker som jag blir desillusionerade och bara längtar tills jag glömt bort den här handlingen - en gång till.

Helene 

Torey Hayden skriver väldigt bra böcker om man är intresserad av jobbiga livsöden och psykologi. Hon har bl.a. jobbat som speciallärare med gravt störda barn, och det är ur de upplevelserna hon skrivit sina böcker. De är faktabaserade romaner och handlar alltså om olika barn hon jobbat med. Dessa barn har verkligen grava störningar, att beskriva dem som barn med "särskilda behov" eller "speciella talanger" vore en underdrift.

Jag är otroligt fascinerad av de historier hon berättar. Dels att barn kan ha sådana problem som de i böckerna, det är inget jag själv träffat på någon gång, och dels hennes framgång i arbetet med dem. Med det inte sagt att hon bara haft framgångar, men det är dessa hon skriver om. Hon säger själv att ingen skulle vilja läsa om hennes misslyckanden och att hon "hoppas att hon hjälpt fler än hon skadat".

När jag läser Haydens böcker känner jag starkt att jag skulle vilja göra vad hon gör. Jag skulle också vilja jobba med barn som så tydligt behöver hjälp, och klara av att hjälpa dem. Jag är imponerad av henne!

Dessa (mycket fängslande) böcker har hon skrivit:

• One child - Rävungen
• Somebody else’s kids - Andras ungar
• Murphy’s boy - Burpojken
• The sunflower forest - Solrosskogen
• Just another kid - Bara barnet
• Ghost child - Spökflickan
• Tiger’s child - Tigerungen
• The mecanichal cat - Den mekaniska katten (roman, inte faktabaserad som de andra)
• Beautiful child - Vackra barn
• The very worst thing (ungdomsroman, ej utgiven på svenska)
• Twilight children - Skymningsbarn

Själv har jag tre Torey Hayden-böcker kvar att läsa. Hur många har du?

Kamilla

Efter rabatt-tips från Liza kunde jag inte låta bli att beställa ett par böcker från Bokus (trots min knapra ekonomi). Det blev Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson samt Starkare än hatet av Tim Guénard, för den gigantiska summan av 55:-. Den förstnämnda boken hade jag aldrig läst om jag inte hade blivit tipsad om den, ska bli intressant att se om den är så bra som det sägs.

Kamilla 

Hos Bokus finns en funktion för att skapa önskelistor. Alla böcker man ser och vill ha kan man lägga i en önskelista. Här är min:

Viktiga boken av  Charlotta Flinkenberg

Vill ha mer av Katarina Bjärvall

Familjepack av Linda Hambäck och Anna Lagerblad

Saknad, svek och skuld av Karin Alvtegren (tre olika böcker)

9,5 månad av Annika Lantz

I cirkelns mitt av Dan Brown 

Nobels testamente av Liza Marklund

Martina-koden av Martina Haag 

Further under the duvet av Marian Keyes 

Kungamordet av Vibeke Holst 

Kärlek i tjugonde seklet av Kerstin Vinterheden

 Helene

Författare: Debra Puglisi Sharp & Marjorie Preston

Jag läser många böcker som är sanna berättelser om eländiga händelser (eller rentav liv). Det här är den senaste. Det är Debra Puglisi Sharps berättelse om hur hon kidnappades, hölls fången och upprepade gånger våldtogs av en knarkande galning. Inte nog med det, innan han kidnappade henne mördade han hennes man, något hon får veta under sin fångenskap hos honom.

En otroligt otäck historia. I boken får vi allt berättat för oss, om vad som hände och tiden där efter, inkluderande bl.a. rättegången. Hon berättar tämligen ingående om hur hon drabbades av posttraumatiskt stressyndrom och vad det innebär.

Jag uppfattar det som att hon skrivit boken för att sprida information om PTSD. Ibland blir boken lite seg, jag tycker inte att det är jätteintressant att läsa om just det. Däremot fascineras jag av historien och imponeras över att hon klarar av att skriva ner den. Bland det mest intressanta tyckte jag (av någon anledning) var att läsa om rättegången, där hon lyckas få med det mesta som hände och sades.

Om du också är en sådan där som inte kan låta bli att läsa om elände, så läs denna. Om du är intresserad av PTSD, vad som utlöser det och hur man kan hantera det, så läs denna. Om du inte är intresserad av PTSD så förbered dig på ett par sega partier i boken…

Om Debra Puglisi Sharp skriver en uppföljare tror jag däremot inte att den kommer att vara särskilt läsvärd. Det skulle vara ungefär som Dave Pelzer, ni vet…de första två böckerna var otäcka. Den tredje var väl okej. Men sen! Nä, där borde han ha slutat.

Kamilla 

Jag har läst Tilde de Paula och Birgitta Klangs bok om den nya familjen. Den kommer ut först den 19 september på DN-förlag och jag fick den som en present därifrån.

Den har undertiteln "Handbok för styvföräldrar", men är mest en samling intervjuer med olika sorters föräldrar och barn som lever i nya familjer, tillsammans med Tildes egna reflektioner och råd och tips från en familjecoach. Tilde de Paula har tre barn med två olika pappor och lever inte med någon av dem. Så egentligen är jag mest nyfiken på att läsa hur hon klarar sin vardag, men det mesta är käckt och präktigt, allting går bara man kommer överens.

Boken har inte så mycket mer att säga utan upprepar mest sin sanning i olika former.  Kanske kunde de personliga reflektionerna varit ännu lite mer personliga och familjecoachens råd mer handfasta, för att läsa den här boken gör mig inte särskilt berörd alls.

Helene 

Janet Evanovich är en av mina favoritförfattare. Jag upptäckte henne av en slump då jag på biblioteket hittade en bok med rolig framsida (jag är verkligen lättlurad, allt med färgglada omslag lockar mig).

Hon började sin karriär med att skriva romantiska böcker, men efter tolv sådana tog det slut på sexställningar att skriva om och hon bestämde sig för att börja skriva deckare. Hon ägnade två år åt att dricka öl med poliser, lära sig skjuta och öva på att svära. Sedan skapade hon Stephanie Plum.

Stephanie Plum är ett bombnedslag som tar jobb som prisjägare hos sin kusin Vinnie, i brist på annat att jobba med. Hon har inte direkt de kvalifikationer som behövs, men tänker att hon kan lära sig eftersom. Hon är sambo med hamstern Rex och har en familj som består av bl.a. en mästerkock till mamma och en galen mormor som ägnar dagarna åt att titta på döda människor på Stivas begravningsbyrå och att skvallra. Stephanie är expert på att råka i trubbel och att klara sig med en hårsmån.

Jag brukar beskriva Plum-böckerna som "tjejdeckare", men jag har tvingat en man (40+) att läsa dem och han fastnade också direkt. De är deckare med mycket humor och romantik. Den tolfte boken i Plum-serien kom ut på engelska nyss (den ligger här och väntar på att bli läst), här är hela listan:

1. One for the money - Lovligt byte
2. Two for the dough - Jagat byte
3. Three to get deadly - Nedlagt byte
4. Four to score - Fångat byte
5. High five - Delat byte
6. Hot six - Hett byte
7. Seven up - Farligt byte
8. Hard eight - Svårfångat byte
9. To the nines - Lätt byte
10. Ten big ones - Gömt byte
11. Eleven on top (denna tror jag inte finns på svenska än)
12. Twelve sharp (denna vet jag inte finns på svenska än)

Som ni kan se är de svenska titlarna varken lika fiffiga, eller gör det särskilt enkelt att se vilken bok i ordningen man har framför sig. De har dock släppt dem alla från början igen nyligen, och på de nysläppta böckerna står siffrorna på framsidan, såhär:

Förutom Plum-serien har Janet släppt ett gäng romantiska böcker, bl.a. en Full-serie som är romantiska äventyrsböcker (Full house, Full tilt, Full speed, Full blast, Full bloom och Full scoop) skrivna tillsammans med Charlotte Hughes och ett antal som går under rubriken "re-released romance novels". 

Mitt tips: börja med One for the money. 

Kamilla